Upptäckter och forskning inom medicin och läkemedel har haft stor betydelse för vår tids befolkningsutveckling. Medicinens historia är rik eftersom människor alltid försökt sig på att bota sjukdomar och påverka liv och död.
Från fornhistorisk tid till den europeiska medeltiden
Tack vare artefakter och mänskliga kvarlevor från förhistorisk tid vet historiker att människor främst använde sig av örtmedicin. De så kallade tidiga civilisationerna, som de olika Egyptisk rikena, utvecklade en för sin tid avancerad läkekonst. Man studerade vad vi idag benämner som kirurgi, tandvård, anatomi och farmakologi. Det fanns en viss empiri bakom utövandet, men i stor del skedde det medicinska utövandet i relation till en tro till det övernaturliga. I Indien utvecklades från 5000 f.Kr. den ayurvediska medicinen, som används än idag. Den här typen av medicinsk praktik kommer från en holistisk och vedisk utgångspunkt. Under antiken fortsatte den medicinska utvecklingen, vilket de historiska skrifterna som exempelvis Corpus Hippocraticum från 300 f.Kr. visar på. Under medeltidens Europa var de medicinskt kunniga ofta nunnor och munkar. Viktigt var det skriftliga arbete som genomfördes vid olika kloster, då de översatte och skrev ner medicinsk forskning från arabiska och grekiska. Många sjukdomar ansågs uppkomma på grund av en obalans i kroppen. Genom att återställa den kroppsliga balansen trodde man att sjukdomen skulle försvinna. Ett exempel på en sådan praktik är den så kallade åderlåtningen, vilket innebär att att kroppen tömdes på lite blod med hjälp av blodiglar eller kniv.
Utvecklingen av läkemedel under modern tid
Vid mer modern tid fortsätter läkarkonsten att ständigt utvecklas. Under 1700-talet upptäcktes till exempel digitalis, en aktiv substans i blomman fingerblomman, som varit viktig i utvecklingen av modern läkarkonst. Salicylsyra framställdes som en industriell produkt under 1800-talet och blev även den substansen viktig för den framtida utvecklingen av läkemedel. Men än viktigare var möjligen upptäckten av penicillinet under 1940-talet. Alexander Flemming upptäckte penicillinet ur en mögelsvamp. Under andra världskriget fortsatte den farmakologiska utveckling ordentligt. Och 1949 insåg forskare att kortison kunde användas för patienter med reumatism och andra inflammationer.
Etik och utveckling av läkemedel
Men i läkarkonsten och medicinska praktikens svallvågor bär historien även på fruktansvärda händelser. Forskningen kring rasbiologin är absolut en av dessa händelser. I Sverige ledde bland annat rasforskningen till tvångssterilisering av “olämpliga” människor. De så kallade Vipeholmsexperimenten under 1945-55 var medicinska experiment som utfördes på utvecklingsstörda vid Vipeholms anstalt i Lund. Försöken var bland annat gjorda för att utreda uppkomsten av karies och dess koppling till socker. Resultatet var att de inlagda på Vipeholm bland annat fick tänder förstörda av stora mängder socker.
Idag har Statens medicinsk-etiska råd (SMER) ett av svenska regeringen förmedlat ansvar för att lyfta medicinsk-etiska frågor. Detta organ tillkom efter många medicinska utredningar skett under 1980-talet i Sverige. I och med etableringen av SMER var Sverige det första etiska råd som etablerades i Europa.